Älskade mamma!

Vad lyckligt lottat man är, att man har de finaste och bästa tjejerna i hela världen. Fast så tycker nog varje förälder om sitt barn. Sen vissa dagar så kan man allt undra vad man gett sig in på och sen räcker det med en puss och kram och så är allt typ glömt. Tror nog att alla håller med om att det faktiskt är så.
 
Såg en text på facebook som var så gullig och helt sann:
3år - Mamma, jag älskar dig.
10år - Jaja, mamma.
16år - OMG, morsan går mig på nerverna.
18år - Vill flytta hemifrån.
25år - Mamma hade rätt.
30år - Vill tillbaka till min mamma.
60år - Mamma är borta =(.
80år - Skulle ge vad som helst för att träffa min mamma igen.
Alla har bara en mamma och om du älskar henne så dela detta!
 
Stämmer så bra, är nu inne på 30-åldern där och vill tillbaka till min mamma. Inte jämt, men ibland skulle det vara skönt att vara hos mamma....så synd att du bor så långt borta min älskade mamma.
Men ändå, så har jag världens bästa mamma och jag hoppas att jag kommer och är en lika bra mamma som du är.

Mysdag med Idun!

Idag har det varit en sån underbar dag. En början på våren hoppas jag. Solen skiner och snön smälter bara mer och mer. Helt otroligt när det bara är den 17 februari, men jag klagar inte. Det är så skönt att det är vår på gång. Visst, det ska bli minus på nätterna och lite snö till, men ändå.
 
Idag när jag och Idun hade lämnat Embla på dagis, så tog vi en timmes promenad i solen. Så mysigt och gött att komma ut. Ska ju vara med i Bellmanstaffen är det väl tänkt, den är i slutet av augusti och man är ett lag på fem personer och banan är på 5km. Så det är bara att börja röra på sig, men kul att ha något att träna inför.
 
När vi väl kom hem så la vi oss på mattan och myste lite till. Så underbar att få den lilla tid man kan med Idun med. Får passa på att mysa medans man kan, hon har nu redan hunnit bli 11veckor, eller 2,5månad.
Hon har börjat skratta nu med och ler och är så jättesöt. Älskar henne så otroligt mycket.
 
 
 
 

En blandning av allt!

Tiden går så fort att jag inte hinner med att uppdatera här. Så nu kommer lite från här och där.
 
Embla älskar ju fredagsmys och det pratar hon om nästan varje dag. S råkade säga i torsdags kväll att först ska du sova, sen dagis och efter det blir det fredagsmys. Hon har ju ingen tidsuppfattning på det viset, så hon sprang till lådan och skulle poppa popcorn, eller poppisar som vi har döpt det till. Men det gick lättare än vad jag trodde att lägga henne sen. För hon skulle ju få både poppisar och dagis på en fredag, hon går inte annars på dagis på fredagar. Bland de två bästa sakerna hon vet.
 
Embla har blivit så stor, vi har tagit bort både napp och välling, fast det var ju i höstas eller senvinter vi gjorde det. Men till sommaren vill vi gärna att hon blir blöjfri också, skulle vara så skönt att slippa blöjan för henne. Men vi tar det först när hon kan springa ute utan att det gör något att det händer en olycka. För det kommer det ju att göra. Men hon har aldrig varit intresserad av pottan utan bara av toaletten, fast hon vill gärna sitta så långt fram hon kan på ringen. Så vi bestämde att det är nog bäst att hon skulle få en egen ring att sitta på.
Åkte in till kd för och biltema, där vi hittade ett set med potta, ring och pall i ett. Och till utförsäljningspris med, kunde inte bli bättre. Den ser ut som en liten toalett och det är bara Emblas nu. Sitter bredvid pappas toalett och hon har även en bokhörna där. Så sött. En gång har hon kissat på pottan nu och det går sakta framåt, men hon sitter i alla fall på den. Så det kommer nog att gå så bra så att bli blöjfri sen.
 
 
Hon fick även en ny stol, så Idun kan få ha sin i fred. Hon är så stolt över sin stol och bara hon får röra i den. Men hon får allt vara i allt och överallt, men när det kommer till hennes saker så är det andra bullar. Det är väl så det är. Kommer bli kul när lillsyrran kommer och tar hennes saker sen....stackars mamma....
 
Men hon älskar sin syster, det är det ingen tvekan på. Hon pratar om hennes bebis jämt och ständigt och ska hela tiden krama och gosa med henne. De kommer att ha så kul ihop när de blir större, eller jag hoppas i alla fall det.
 
 
I fredags var det ju alla hjärtans dag med. Vi sa att vi inte skulle köpa något till varandra, för S vet vad jag anser om denna dag. Den är mysig, men så överskattad. Men nu hade tom jag köpt något till min make, för jag vet att han tycker det är en mysig dag. Han fick lakrits med överdrag av vit choklad med jordgubbskyssar och hallonstänk, och även lakrits med tranbär och chili. Till detta fick han även svensktillverad öl med namnet APA och IPA.
Jag fick även gå på pussjakt på morgonen. Han hade gjort en pussteckning och delat i 6 delar och spridit ut över huset. På varje lapp stod det var nästa var och osv. Älskar mina pussar.
Fick även en jättefin bukett och rabarber- och jordgubbstryffel doppat i mörk choklad.
Kan säga att vår kväll var mycket mysig fram till halv tio när jag somnade i soffan med Idun i famnen. Inte lätt att vara småbarnsförälder och vara vaken.
Tack älskling, är så lycklig som har dig. Älskar dig!
 

Fick mig att tänka efter...

Har precis läst en artikel från expressen om en döende pappas brev till sin femåriga
dotter: http://www.expressen.se/nyheter/doende-pappans-brev-till-sin-femariga-dotter/
Tårarna rullar ner ju längre jag läser i detta fantastiska brev han skriver. Hur man tar saker för givna och att man kanske inte uppskattar allt man har i livet. Klagar på för lite sömn på natten och långa jobbiga dagar. Att barnen inte lyssnar och gör som man säger. Att det man har är så självklart och att man tar för givet att det alltid ska vara så. Men det är inte så. Man måste ta vara på varje dag man har med sina nära och kära och verkligen uppskatta det man har. Att berätta att man älskar varnadra och alltid finnas där i vått och torrt. Och inte ta det för givet, utan uppskatta att man är lycklig som har det så här bra.
 
Att jag får se mina barn växa upp och dela deras liv är ju så självklart, men det är inte så för alla. Tyvärr drabbar det sådana människor som förtjänar att vara där för sina barn. Nu menar jag inte att något barn förtjänar att ens förälder försvinner, utan att det finns de som inte skulle ha blivit förälder. Hur elakt det ens låter så är det sanningen. Det finns de som inte ska ha barn och det gör mig så ont att andra som är bra förläder inte får ta del att sitt/sina barns liv. Inget barn förtjänar att få det ödet.
 
Detta fick mig att tänka efter en gång till innan jag klagar och säger saker man sedan ångrar. Man kanske inte finns där en dag och därför ska inte det sista man säger vara något som inte är positivt och älskvärt. Nu ska man inte gå genom livet och tro att något hemskt kommer att hända, man ska bara uppskatta det man har och tänka efter en gång till innan man göra något.
 
Så jag ska inte ta min familj för givet, utan precis som nu uppskatta det jag har och säga varje dag att jag älskar dem mest av allt. De är det bästa jag har och kommer alltid att vara det.
Jag älskar er så mycket....

Syskonmys!

Nu äntligen efter en timmes slit att få över bilderna från kameran till datorn, kan det bli ett inlägg här. När datorn inte ville ta emot bilderna den tjugonde gången, så brast mitt tålamod och det blev ett hårt slag i bordet. Utan att tänka på att barnen var i närheten, tittade Embla upp från sitt pusslande och sa: OJDÅ! och fortsatte sedan att pussla. Detta gjorde susen, blev genast glad igen och hon är för skön min tös.
 
Hittade båda mina töser igår tillsammans i Iduns babygym. Hon älskar att ligga där och slå på sina leksaker, även Embla tycket det är roligt. Så hon brukar krypa ner där och leka hon med.
Märks att lillasyster tittar på vad storasyster gör, för hon ligger bredvid och verkligen spanar in vad syrran gör. Och det redan, hon är ju bara två månader gammal.
 
 
 
Det är inte bara Embla som har sina underliga sovställningar. Nu har även Idun börjat och det märks att de är syskon. Detta kan ju inte vara skönt eller behagligt sätt att sova, men hon snarkade så gott den lilla.
 
 
 
Nu har vår lilla verkligen blivit stor. Det går så fort och på bara dessa två månader som Idun har varit hos oss så har Embla blivit så stor. Att det räcker med att man får ett småsyskon för att gå från liten till stor, även om man ser likadan ut innan som efter. Så nu istället för att få välling gav hon lillasyster ersättning. Hon älskar henne så mycket och vill hela tiden vara nära och ta hand om henne. Det värmer i en mors hjärta!
 
 
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0