Fredagspuss på dagis!

Igår gick vi in i v.34 och det är bara 6veckor kvar nu till BF. Helt otroligt vad tiden har gått fort.
Lite förberedda är vi allt, kläderna finns redan på sin plats i garderoben. Skötbordet har vi till avlastningsbord i köket, så det är bara att ställa iordning och in till badrummet så är det klart. Sängen ska vi sätta ihop igen, men vi göra nog samma som med Embla. Bebisen får nog sova i vagnen den första tiden, så den ligger lite trångt så det inte blir så stor skillnad från magen. Vi la Embla i sängen när hon kom, men hon var så liten och sängen så stor. Kändes inte helt rätt, så vagnen blir nog bra även denna gång.
Så nu är det bara för bebisen att komma när den vill komma ut....
 
Så här såg jag ut igår, exakt på dagen v.34:
 

Idag när jag hämtade Embla på dagis så fick jag se något så gulligt.
Hon stod kvar ute på lekgården ett tag och ville inte gå hem. Då kom en kille fram, tror att det var Ludwig eller nåt liknande i alla fall, och ställde sig framför Embla. Han var nog ett huvud längre, så han böjde sig ner och blundade och putade med sina små läppar. Han ville ha en fredagspuss av henne, hur sött som helst.
Men detta nobbade Embla helt, så ingen puss fick han, utan hon sprang iväg till grinden och han stod kvar lite ledsen och tittade efter henne. En puss hade han väl kunnat fått Embla?!
Men är han snäll kanske han kan få en måndagspuss istället....för pussarna var tydligen slut just då.
 

Varför krånglar alltid Sj!?

I fredags var vi på den första föräldragruppsmötet, det togs upp hur förlossningen går till och lite sånt.
Vi var ju aldrig med på mötena innan Embla föddes, utan först efteråt.
Så lite intressant var det allt höra hur det går till och känna igen sig i mycket. Vi har kom ju aldrig så långt som en vanlig förlossning, eller vanlig och vanlig. Vem säger vad som klassas som vanligt.
Vår var lite speciell, men inte alls långt ifrån vad många föräldrar går igenom.
Men att få en uppdatering är aldrig fel, så det känns lite tryggt att få höra det igen. Jag är verkligen inte nervös över denna förlossning, det blir som det blir. Det har jag lärt mig att man kan inte planera hur man vill ha det, det är bara att köra på och jag känner mig trygg med personalen på förlossningen.
De kan sitt jobb och om inte det känns rätt så kommer vi båda att säga ifrån, det är nog lättare när man får sitt andra barn. Man vågar säga ifrån, hur konstigt det än låter, så är det faktiskt så.
Nästa möte är på fredag och det sista nästa onsdag innan bebisarna kommer.
 
Mitt i mötet gick jag och Embla till tåget för att åka till Sthlm. Allt gick jättebra och pappa/morfar kom och hämtade oss på stationen. Åkte hem och sen kom mamma/mormor och ännu senare lillebror.
Var jättekul att träffa dem alla och vi har haft en helt underbar helg.
På lördagen åkte vi hem till lillebror för att sova där till söndagen och senare på kvällen kom även hans sambo dit. De har köpt lägenhet och den passar dem perfekt. Jättemysig och fin och den ligger helt perfekt i ett område jag tycker om.
Igår åkte vi hem jag och Embla med tåget. Allt gick jättebra och Embla är helt exemplarisk. Säger inget och sitter lugnt på sin plats hela tiden. Min fantastiska lilla tjej.
Så åker vi från Karlstad och är på väg hem, ca5min från vår station lägger loket av. Ja, ni hörde rätt, loket dog och vi stod stilla i mörkret i nästan 2h. Ljuset gick på och av hela tiden och inget fick vi veta. Visst, de visste säker inte så mkt mer än oss, men ändå. S stod på stationen väntade på oss och de fick inte heller veta nåt.
Efter en stund fick de igång loket och vi rullar sakta in, för att en liten bit efter det slockna igen. Ja, hörde rätt en gång till, det dog för andra gången.
Men tredje gången gilt och de fick igång det igen, så vi kom i alla fall hem efter 2h alltså.
Tycker synd om de som skulle vidare, men mkt glad över att vi skulle av där.
Helt otroligt, vet inte vad jag har gjort Sj som tydligen inte vill kunna ta mig hem i tid. Vi var ju 2,5h försenade sist vi åkte hem så. Har även klagat denna gång, dubbelt upp till och med, så det ska bli kul att höra vad de har att säga om den här gången.
Vi hade i alla fall en toppenhelg med mina nära och kära och det är ju det som räknas eller hur?! =)

Så olika graviditeter!

Att två graviditeter kan vara så olika, jag visste ju detta innan, men det är en helt annan sak när man väl är där. När vi väntade Embla var det helt annorlunda, jag orkade så mycket mer och kände inte av förvärkar eller sammandragningar. Kunde vara ute och röra på mig och kände nästan inte av det. Men den här gången, jag vet inte var all min ork har försvunnit, skulle gärna vilja hitta den i ett hörn och ta tillbaka den...
Visst, man får inte samma sömn som med första och man kan inte göra precis som man vill som då.
Och Embla la sig ju aldrig till rätta, så det kan ju vara det också, att jag orkade mer.
Nu kommer jag ju knappt upp ur sängen, soffan eller golvet. Allt går ju och jag är ju ganska envis av mig.
Tycker det känner mer när jag sitter ner och ska ställa mig upp, än när jag redan är uppe och rör lite mer på mig.
Men då blir jag trött i fogarna istället, så jag vet inte vad som är bäst att göra.
Men den är bebisen är mycket mer rörlig än vad Embla var, känner av den nästan hela tiden. Sparkar och rullar runt om den kan göra det. Det känns så i alla fall. Kan ju hoppas på en liten bebis, även om magen är hur stor som helst. Känner mig som en uppblåst badboll, men det är bara över magen jag har gått upp. Precis som med Embla.
men då gick jag ju upp efter. Det ska jag inte göra den här gången, utan det blir träning så fort jag kan i vår sen.
Blir ju bara svårare och svårare att gå ner ju mer man går upp så. Ganska självklart.
Men jag ska allt njuta av den här graviditeten, det är ju den sista för oss. Nej, jag ska inte ha fler barn, det räcker med två små mirakel. Även om bebisar är det goaste som finns, så ska man ha tid för de man har och kunna ge dem vad de behöver.
 
Har gått hela 33veckor idag och det börjar närma sig slutet. Det har gått så fort, för fort vissa stunder och vissa känns det som det står stilla. Men jag längtar allt till vår lilla bebis kommer, men lika mycket vill jag att det ska vara kvar. Visst, de här sista veckorna är jobbiga samtidigt som de är underbara. Kan man inte ha kvar kakan och samtidigt äta upp den?
 
Tänkte att vi skulle ut och åka tåg till Arvika idag, men det regnar och är kallt ute. Är inte sugen på att gå ut i detta vädret. Sen åker jag och Embla till Sthlm imorgon och hälsar på mormor, morfar, min lillebror och hans sambo. Ska bli jätteroligt, så jag tror att vi sparar energin för de kommande dagarna istället.
Får bli en mysdag hemma idag tills pappa kommer hem och busar.

Upp och ner och bak och fram!!

Vi beställde Den skimrande barnkammarboken från cdon.com för ett tag sen och äntligen kom den på posten igår. Embla har sedan tidigare Den silvriga barnkammarboken, den är full av sånger och hon älskar den. Vi sjunger i den varje kväll när hon äter välling och hon nynnar med och gör rörelser till vissa låtar. Är så gulligt att se.
Men det skulle ju va kul att variera sångbok och då såg vi att Den skimrande barnkammarboken var en uppföljare på just denna. Perfekt....
Men i alla fall så fick vi den igår och vi alla tre var helt upprymda över detta =)!
Men när jag öppnade boken så var det inte riktigt vad jag trodde att jag skulle få se. Den var nämligen upp och ner och bak och fram. Nej, jag skojar inte....den var verkligen så. Vi fick oss iförsig ett gott skratt, men så typiskt bara.
Så jag skickade iväg ett meddelande till cdon.com och frågade på skämt om det skulle vara så. Självklart vill vi ju ha en ny och fick svar idag.
Det kommer en ny på posten och jag hoppas att den är okej nu. Det kan ju vara så att hela lagret på just den boken är feltryckt, eller så fick vi bara måndagsexemplaret.
Som kompensation fick vi en rabattkod på 50kr, men den får inte användas med andra rabattkoder. Vilken kompensation, jaja man får vad glad för det lilla i alla fall.
Vi fick ju även äran att få med en faktura till på denna och den kommer markuleras när den defekta boken kommer in till lagret igen....ibland är det faktiskt lättare att gå in i en butik och handla varan där. Fast detta händer ju så sällan, men ändå.
 
Så här såg i alla fall boken ut:
 
 
 
 

1111 dagar!

En vän skrev nyss att de firade 1000dagar ihop. Vi träffade våra respektive med typ tre månader emellan. Så jag tyckte det var en kul grej att räkna ut vad vi firar idag. Kom fram till att det måste vara 1111 dagar, om jag inte missat någon skottårsdag.
Vad tiden går fort och vad vi har hunnit med. På "bara" dessa dagar, som faktiskt ändå är över tre år, har vi snart två barn, är gifta och har ett hus och hem som vi stormtrivs med.
 
Trodde aldrig, även om jag hoppades, att jag skulle sitta här idag efter 1111 dagar med allt detta.
Så man ska aldrig säga aldrig och aldrig ge upp hoppet om att träffa den rätta och få det livet man alltid har velat ha. Men man känner, hur klyschartat det än låter, när det är rätt.
Det finns någon för alla, man ska bara hitta sin jämnlike först. Ibland krävs det lite mer och tar lite längre tid. Men jag ångrar inget jag har gjort i mitt liv, för det har gjort mig till den jag är idag och gett mig precis det jag har velat ha.
 
Så tack mina älsklingar för att ni finns och alltid finns där.
Älskar er!

Tjafs, pussar och pippi!

Den här veckan började med att jag hade en tid i måndags hos specialistmödravården igen, den här gången för åderbrock och ådernät. Kom in 10min tidigare och var klar ca2min efter. Tittade inget på benen eller frågade inte något. Förstår inte varför jag skulle dit, är väl bara för att min barnmorska har skickat en remiss så därför måste de ta in och prata med mig. Men jag trodde väl att de skulle va mer än så. Men men, nu står det i alla fall i min journal ifall det blir så att jag får sprutor även efter denna förlossning. Men de trodde inte att jag skulle behöva detta om det inte blir kejsarsnitt även denna gången.
 
I tisdags morse skulle Embla inte göra som mamma ville att hon skulle göra. Vi skulle till dagis, men min lilla tös fick ett helt otroligt utbrott på något. När jag tänker tillbaka så tror jag det var för att stolen inte stod där den skulle och inte flyttades precis på sekunden hon ville det. Humör, vad då humör?!, min tös har väl inget humör inte. Lugn och fin som en filbunke =)!
När jag väl hade fått på henne kläder, så var det ytterkläder som skulle på. Som tur är har vi fortfarande ganska varmt väder ute, för det blev en tur i bilen utan ytterkläder på. Skorna kastade hon iväg och även jackan. Så det vara bara att lägga detta i hennes ryggsäck och bära ut en skrikande unge till bilen. Hon tystnade nog efter halva vägen till dagis och frågade varför hon inte hade skorna på sig när vi kom fram. Ja, jag undrar varför??
Men sen hade det gått bra i alla fall på dagis, måste ju testa vad sin lilla mamma går för på morgonen.
Fick besök av syrran och kusinerna senare vid lunch, lite synd att Embla var på dagis, men jag vill att hon är där de få timmar hon får vara där. Leka med sina vänner och komma bort hemifrån lite.
Men det var i alla fall jättemysigt att de kom, tiden går så fort så vi hinner ju aldrig ses. Det är alltid något på gång hela tiden, antingen för dem eller för oss. Men vi får bli bättre på detta.
Men när jag hämtade Embla på dagis hade ett annat barn tydligen bitit henne i armen, inte ok tycker jag. Barn är alltid barn, men bitas är inte ok. Försökte prata med Embla om detta och hon pekade på sitt lilla röda märke och sa ajabaja. Så de har nog tagit tag i detta på dagis, vilket är väldigt bra. Bara det inte händer igen.
 
Så på natten vaknade hon och gallskrek, måste ha drömt en mardröm eller något. Varken S eller jag fick ta i henne, vilket nog aldrig har hänt förut. Vet ej riktigt vad som hände, men jag och Embla gick i alla fall till soffan för att lugna ner henne lite och titta på Pippi. Hon älskar sin Pippi, det går alltid en pippifilm här tror jag bestämt.
Och är det inte film så är det pussel med pippi.
Jag fick henne att följa med i vårt sovrum till sist, men sa att pappa sover så vi får vara lite tysta. Ok, så Embla och la sig på sin kudde mellan oss. Det tog nog 1min sedan vände hon sig om och skrek pappa och hoppade på honom. Han vaknade tydligen inte, så han måste ha varit väldigt trött.
Det var nog jobbigt för dem båda under nästa dag, för jag hittade dem i soffan framför pippi så här senare på eftermiddagen. Fattades bara att de skulle få ligga kvar lite till, hade nog räckt för att få båda att somna precis just där.
 
 
Min goa älskling har sedan vi träffats gett mig olika pussar på en massa olika sätt. Jag uppskattar mina pussar och de betyder så mycket. Älskar dig för det och mycket mer förstås.
Hämtade posten och tyckte jag kände igen handstilen på kuvertet, kan säga att det är lite konstigt att min gubbe är lärare, för det gå knappt att se vad han skriver. Har ju lärt mig att tyda mer och mer, men det är bara konstigt krumilurer på ett papper ibland. Men jag öppnade mitt brev och hittade en puss från min älskling. Det gjorde hela min dag det.
 
 
Varför är det så att när vi får sova på morgonen, så vaknar alltid Embla tidigt och är jättego och pigg. Men när vi ska upp är det så svårt att få upp henne, hon har fått sin pappas morgonhumör. Vill hon inte gå upp så går det inte att få upp henne utan lite grin och bråk. Hon förstår ju inte att ibland har vi tider att passa.
Så idag vaknade jag av en helt underbar go tjej som kom och la sig på min kudde och gosade och kramades, helt underbart men inte kl6 på morgonen. Så det var ju bara att gå upp efter en stund när hon tröttnade. Så nu sitter hon nerbäddad i sitt täcke med kuddarna och Hello Kitty och tittar på Pippi.
 
 
Nu ska jag ta och sluta med detta och krypa ner till min goa tös och se på Pippi innan det blir frukost......

Förra och denna veckan!

Oj vad tiden går fort när man har roligt, eller är sjuk som denna veckan.
Vi börjar med förra veckan, jag och Embla var ute och cyklade. Som vanligt eller ganska vanligt så somnade hon i sin stol. Det måste vara rätt skönt att åka där bak, vi borde nog byta hon och jag kanske....vet ej om vi är överens där hon och jag dock!
Hon var i alla fall så trött att när jag bar i henne och satte henne i trappan så sov hon sittande. Vi ska ju försöka att inte ha henne sovandes under dagen, hon vill ju inte lägga sig i tid på kvällen isåfall. Men det gick inte att få liv i henne så hon fick sova en stund till. Man är trött om man fortfarande sover sittande, vi är rätt lika hon och jag nu.
 

På fredagen var det Säfflemarten och vi tog tåget till pappa som hämtade upp oss på stationen. Inte kan man missa att äta korv, köpa ballong (som självklart ska vara Bägaren och Blixten McQueen på) och se en massa annat roligt. Vädret var bra och en helt ok marknad.
På väg till pappa i tåget måste man ju läsa tidningen, måste ju hålla sig uppdaterad med vad som händer i världen ju...
 
   
 
Embla har haft feber och inte varit sig själv under två dagar nu. Igår så vaknade vi först från soffan när pappa kom hem. S har sitt trumset till tvspelet bredvid soffan och Embla går ofta och tittar på detta och säger pappa. Så igår hade han äntligen fått tillbaka sitt spel, av sin bror, som egentligen inte har något hemma hos sig =), enligt honom i alla fall. Vi är inte alla överens om den saken i familjen. Hehe, jaja, så äntligen togs trummorna fram och hon spelade som aldrig förr på denna. Jätteduktig. Så hon och S kommer väl spendera mycket tid i framiden framför tvspelet. Tror nog att vi får ta och sätta ihop allt i källaren och göra iordning vårt spelrum, för jag kommer nog aldrig att få se tvn annars....
 
 
På måndag börjar innegympan på Emblas dagis. Skulle vilja vara där och se de små barnen, måste ju vara hur gulligt som helst. De ska ha var sin gympapåse med ombyte i, gärna t-shirt, byxor och ett par inneskor.
Jag tyckte det var tråkigt att ta en vanlig påse, så jag gjorde en åt henne istället. Lite gullig blev den allt. Sydde ihop en från en gammal gardin och stickade ett band till. Tror nog ingen annan har en sån som Embla har nu.
 
 
Jaja, det var lite av vad vi har gjort sista tiden. Får se vad som händer i helgen och till veckan blir det besök hos specialistmödravården igen. Bror fyller år i slutet av veckan.....sen händer det alltid något mer kul.
.

RSS 2.0