Sista ultraljudet!

Igår var det dags för det sista ultraljudet av vår lilla bebis. Förstår inte vart tiden har tagit vägen och att vi redan är där, nu alltså i v.37. Det var magiskt att få vara med och se hur vårt barn ser ut i magen nu, visst det var stort, eller inte större än vanligt, men man såg inte mycket på skärmen. Men ändå, att få se hur det ser ut nu i slutet, det är inte alla som får vara med om det. Helt magiskt, även om det var över efter 5min.
Men det låg rätt och det var ju det vi var inne för att se om det var så eller inte. Så nu slipper vi planerat kejsarsnitt och vändningsförsök. Visst, allt kan hända när väl den dagen kommer när bebisen vill titta ut.
Men vi hoppas på en vanlig förlossning, så har jag varit med om båda de världarna. Får se vad som isåfall var det bättre. Fast alla förlossningar och graviditeter är ju olika. Det senare har jag verkligen märkt skillnad på.
 
Med Embla vara allt så enkelt, inte sjuk alls och allt flöt på. Kände inte mkt och hon låg mest still. Men då var foglossningen värre. Sen var ju förlossningen som den var oxå.
Och nu med denna bebis, så här sjuk som jag var i vår har jag nog aldrig varit, illamående och sånt. Har ju även åderbrock och ådernät och allt vad innebär. Fast foglossningen känns inte alls på samma sätt. Och den här rör på sig och det har varit fantastiskt att känna. Man ser hur den ligger och känner verkligen hur den är i magen. Det kunde jag inte göra med Embla.
 
Så blir det en vanlig förlossning denna gång, så har jag nog gått igenom allt som kan hända under en graviditet. Inte vändningsförsök iförsig, men nästan allt i alla fall....
 
Så vilken dag som helst kan vi vara tvåbarnsföräldrar, i alla fall blir vi det inom de närmaste 5veckorna. Om nu vi ska gå så långt som att de ska sätta igång oss. Längtar, även om bebisen kan få vara kvar ett tag till. Så jag får njuta av den sista tiden även om det är tufft, sista gången jag är gravid och får gå igenom den här resan. Men sen får vi två helt underbara barn som vi älskar över allt annat. Att man kan älska några så här mycket, det är en helt otrolig känsla.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0