Vågen visar minus 3,4kg

Bestämde mig för ett tag sedan, inget nyårslöfte eller något sådant, att jag skulle gå ner i vikt och bli mer nöjd över mig själv. Inte för sommaren eller för andra, utan för mig egen skull och inför min framtid.
För jag vet att jag mår så mycket bättre när jag tränar och tar hand om mig. Ganska självklart, det gör vi ju alla, men det där att bestämma sig är svårt.
Jag har väl inte gjort mycket för att det ska visa sig på vågen, men sakta men säkert går det neråt. Hittade vågen när vi skulle packa inför flytten och tyckte då att det var en bra början.
Nu, ungefär 5veckor efter visar den 3,4kg mindre. Har faktiskt bara börjat äta bättre och mindre portioner.
Har inte bytt ut något eller förbjudit mig själv att äta något. Det får ta den tid det tar att gå ner, jag skulle faktiskt vilja gå ner mellan 10-15kg till. Får bara tänka att jag inte för unna mig det jag tycker om hela tiden, utan då och då och då verkligen njuta av det och inte få dåligt samvete.
Längtar tills snön försvinner och man kan sätta på sig träningskläderna och gå ut och springa. Nej, jag springer inte när det är snö ut. Ja, man kan vara ute och gå, men det är tråkigt och det har varit för mycket med huset på sista tiden. Ja vet, bortförklaringar men så är det. Det är sanningen....
 
Men det kan bara bli bättre och jag är nöjd bara det går neråt så =)!!!!

Det finns snälla människor!

Vilken skillnad det kan vara på folk och folk. Ser detta mer och mer för varje person man träffar.
Efter en intensiv fredag och halv lördag på jobbet kommer man hem till en blomma med kort och en bok till Embla av vår närmaste granne. Skrivet en så fin text på kortet att vi är så välkomna till området.
Vad varm man blir i hjärtat av att det finns trevliga och snälla människor.
Men detta ser jag även varje dag i mitt yrke, det finns en sån variation av människor. Vissa ger en så mycket och vissa tar så mycket. Och detta varierar hela tiden. Vissa dagar är man bara på topp, vissa bara på botten och mest är det en berg och dalbana där mitt i mellan.
Men jag vet att jag alltid kommer hem till världens bästa och finaste familj, men även där fast mycket sällan är inte allt jämnt på topp.
 
Embla har nu kommit in i en ny fas, hon är inte så omöjlig längre som har varit en tid tillbaka. Nu kan man sitta och mysa med henne och bara vara ett tag. Men hon har börjat att testa mig, tittar på mig och gör det hon vet att hon inte får. Sen väntar hon på en reaktion och gör om allt igen. Sen fortsätter detta tills jag får nog och tar bort henne. Då är det grinkalas och hon vill komma upp i famnen. Svårt då att säga nej, men man måste ju.
Men för det mesta lyssnar hon bra och hon lär sig så fort. Trodde faktiskt inte att tiden skulle rinna iväg så fort, det händer ju något med henne för varje dag som går. Hon blir så stor så fort min lilla tös.
 
Vi börjar även komma iordning här hemma i huset. Det går allt framåt och jag trodde inte vi skulle ha gjort så mycket som vi har gjort. Man ser verkligen skillnad och det börjar bli vårt nu. Trivs jättebra och vi har verkligen hittat hem nu. Här ska vi stanna och bo länge till =)!!!
 
 
.

Äntligen tillbaka....

Så nu har jag äntligen hittat tillbaka igen. Fick lite skäll att jag inte uppdaterat på länge!
Har bara inte haft lust eller tid, men jag ska förhoppningsvis ändra tillbaka det igen.
Har hänt så mycket på sista tiden, både gott och ont.
Vi har haft en sjukvinter, S har magsjuka och jag har haft ögoninflammation. Embla har varit eller är förkyld, men det är väl alla barn hela vintern det.
 
Vi har äntligen fått tag i vårt drömhus och flyttat in. Det är så fint och vi stormtrivs.
Det är fortfarande en del att göra på det, mest lite här och där. Källaren går framåt, men det kommer att dröja innan allt vi vill göra är klart, Det där med pengar ni vet....
Utsidan kommer vi att börja med så fort vår och sommar kommer. Taket behöver läggas om, men vi har bra vänner så det är snart klart. Vi tackar verkligen för all hjälp vi får av alla....
 
Och med att vi fått tag i vårt drömhus har vi därmed sålt vår bostadsrätt. Känns så fantastiskt bra att vara därifrån och vi saknar det inte överhuvudtaget.
Så fort vi gick in i huset så kände jag ett sånt lugn, det har jag inte känt på länge. Kändes som om man var befriad, om ni fårstår vad jag menar.
Vi flyttade först och städade när det var tomt, och så fort jag kom tillbaka fick jag tillbaka den där känslan bara jag såg huset. Ont i magen och illamående. Att människor kan vara så elaka och vilja skada andra.
Så det är så skönt att ha Embla därifrån och till ett område där jag tror att vi kommer trivas bra.
Var över och sa hej till grannarna och de var mycket trevliga och längtade tills Embla kunde komma ut och leka och springa över till dem =)! Lite skillnad på grannar det....
 
Det har även hänt mycket med vår stora lilla tjej. Vart tar tiden vägen? Hon är redan 1,5 år och det går fort fram nu. Hon pratar mer och undrar mer. De sista dagarna har jag hört "va e de?" Det är så sött att hon vill veta mer och sitter så där undrande när hon frågar.
Hon har ju även ett humör, men det är ju bra hör jag hela tiden. Visst, hon vet vad hon vill och hon kommer att vara bestämd längre fram. Men åt andra sidan är det inte lika kul att ha en grymt trotsig tjej varje dag som man måste välja sina fajter med. För det inte alltid kul att vara den elaka mamman som säger nej till allt. Känns som vissa dagar gör jag inget annat. Har ju även fått lägga henne i sängen vissa dagar och bara få gå därifrån, för att sedan ta upp henne och låta tårarna rinna för att få ut allt. Så tar hon sin lilla hand och torkar bort dem, då kan man inte vara arg längre. Hon är så förstående min lilla tös.
Andra dagar är helt underbara, då sitter vi och lekar eller myser i soffan. Men det är ju så livet är, allt är inte alltid på topp eller botten. Man måste få uppleva det båda för att uppskatta de stunderna.
 
Men en sak är säker, jag älskar min lilla stora Embla mer än livet kan ge mig. Jag gör allt för dig och du är det bästa som hänt mig och S. Älskar min familj och jag önskar mig ingenting annat i livet....eller kanske en sak, men det får komma när det kommer =)!
 

RSS 2.0